Design LANIQAtuotanto
BäckrödingSalvelinus fontinalis Bäckrödingen är ursprungligen en nordamerikansk art, som har inplanterats i Finland till sportfiskarnas nöje – med växlande framgång. I dag undersöker man om bäckrödingen lämpar sig för odling, men den kommer antagligen inte att ha någon stor ekonomisk betydelse åtminstone som matfisk. Bäckrödingen blir upp till 40 cm och väger sällan mer än ett kilo. Den kännetecknas av en grönbrun, flamfläckig rygg, som är typisk för denna art. Enligt namnet trivs bäckrödingen i klara och kalla åar och bäckar. Den äter små fiskar och insektlarver.  
ElritsaPhoxinus phoxinus Elritsan, som rör sig livligt i strandvatten, är bekant för många. Den kan bli upp till 10 cm lång. På våren trivs elritsan i stim, men på vintern drar den sig tillbaka till ensamheten och till djupare vatten. Arten är vitt spridd i våra insjöar och längs havskusten. Trots att elritsan lokalt kan förekomma i väldigt stora bestånd, har den ingen ekonomisk betydelse. Elritsan är intressant och lättskött och den passar bra för akvarier och för forskning. Den livnär sig av vattenloppor, insektlarver samt kräftdjur och snäckor på bottnen. 
HarrThymallus thymallus Den silverglänsande harren trivs i norra Finlands insjöar och längs Bottenvikens kust, men vandrar upp i älvar för lek på våren. Harren känns lätt igen på den höga, borstliknande ryggfenan, som speciellt hanarna visar fram, när de kämpar om reviret under lektiden. Harren behöver svalt och syrerikt vatten. Den livnär sig på samma sätt som öringen; den äter bottenlevande blötdjur, larver och kräftdjur och därför anses den vara en allvarlig konkurrent till öringen. Harren blir en halv meter lång och väger ett kilo. Den är en läcker och uppskattad matfisk. 
KanadarödingSalvelinus namaycush Kanadarödingen är från Nord-Amerika och den har inplanterats i Finland från 1950-talet. Den trivs i stora sjöar, där vatten är kallt och syrerikt även på sommaren. På våren, innan vattnet blir värmare, kanadarödingen simmar nära ytan och fångar byter, ofta andra fiskar, som siklöjan och norsen. Arten är mörkbrun, lite gulaktig och framdeler av fenor på buksidan är vita. I Finland växer kanadarödingen inte över en meter och vägar 3-5 kg. 
LaxSalmo salar Laxen är våra fiskars konung. Den är störst av alla, åtminstone fysiskt – en fullvuxen lax kan väga över 30 kg! Ett gott kännetecken på laxen är underkäken som blir krokformad inför leken. Den finska laxen har en sorglig historia: i början av 1800-talet hade vi 18 laxälvar, men idag vandrar laxen upp endast till Torneälv, Simoälv, Tanaälv och Neiden älv. De andra laxälvarna är förorenade, uppdämda eller förstörda på annat sätt. Vårt laxbestånd är i hög grad beroende av utplanteringar. Laxen är en havsfisk, som vandrar upp i älvarna endast för lek. Unga laxar återvänder till havet efter yngelstadiet, dvs. vanligen i två års ålder. Laxen är en glupsk rovfisk som tar bl.a. strömming och stora bottenlevande kräftdjur. I Vuoksen-systemet lever en lokal underart, insjölaxen. 
RödingSalvelinus alpinus I norra Lapplands klara bäckar och sjöar lever en slank och vacker laxfisk, rödingen. Den förekommer också i Vuoksen-systemet, fast utbredningsområdet har minskat där. På basen av vandringsbeteende, färg och förekomstområde kan man skilja mellan två varianter: storröding och småröding. Man vet inte säkert om det är fråga om underarter eller lokala varianter av samma art. Rödingen är en mycket välsmakande och uppskattad laxfisk, men den håller illa. Den smakar bäst, när man äter den genast vid forsen. Man ska ändå inte fånga röding hur mycket som helst utan man måste komma ihåg begränsningarna. Rödingen finns upptagen som starkt hotad på listan över utrotningshotade arter i Finland. 
StensimpaCottus gobio Stensimpan är mörkbrokig och har stort huvud. Den trivs i strömmande vatten och på vågiga stränder. När det skymmer kommer den fram ur sina gömställen under stenar och grus, lägger sig och väntar på en lämplig fångst. När t.ex. en märla eller en gråsugga simmar förbi, störtar stensimpan blixtsnabbt efter den. Hanen bygger ett bo mellan stenar tidigt på våren och lockar dit honan för lek. Efter leken sköter hanen boet tills äggen kläcks, vilket sker efter 3–4 veckor. Stensimpan blir 10 cm lång och den finns längs kusten och i insjöarna i hela landet med undantag av de nordligaste delarna av Lappland. |
|
Till början
Print